Våra faktaartiklar om skötsel av kallvattenfisk följer jordbruksverkets krav SJVFS 1999.
Parasit angrepp
De parasiter som finns i trädgårdsdammen lever ofta på fiskens skinn, gälar eller fenor. Det är naturligt och finns även i vanliga sjöar och vattendrag. En stor skillnad är att i dammen finns ett mycket tätare bestånd av fisk/liter vatten vilket ger större risk för angrepp och smitta. Det är inte bara mycket fisk, utan också en sämre vattenkvalité som gör att fisken utsätts för stress som är en riskfaktor. En stressad fisk är mycket mer mottaglig för sjukdomar än en fisk som lever i en välbalanserad damm. Parasitangrepp är mycket vanliga i samband med stora temperatursvängningar, pH förändringar och om nitrit/nitratnivån är för hög. En annan orsak kan vara syrebrist eller nya fiskar i dammen. I ca 80% av alla fisksjukdomar är parasitangrepp den primära orsaken vilket i sin tur orsakar bakterie- och svampangrepp. De flesta parasiter har en livscykel på ca 5 dagar.
Anti parasit användes när:
- Du ser vita prickar ca 0,2-1 mm på fiskens kropp (Vita pricksjuka).
- Mycket små prickar 0,2-0,3 mm. Ser ut som mjöl (Odinium).
- Fisken gnider sig mot stenar, botten och växter.
- Fisken har en tendens att stå djupt mot dammkanten.
- Fisken står vid ytan och verkar slö.
- Fisken är täckt av ett tjockt slemlager.
- Vid gälparasitangrepp.
Vid kraftiga angrepp kan fisken hållas i en separat behållare och ges en dos 1gång/dag under 5 dagar. OBS gäller ej stör och ex. vis guldid som är mycket känsliga för mediciner.
Svamp
Svampangrepp på fiskar är ofta en sekundär sjukdom där parasit och bakterieangrepp är huvudsjukdomen. Svamp angriper död vävnad och fiskens slemskikt. Svampens tillväxt kan vara explosionsartad när temperaturen i dammen stiger. Det här syns ofta tydligt på våren när små sår på fisken efter vintern plötsligt kan få stora svampangrepp i samband med att temperaturen i vattnet stiger. Svampen lever som sagt ofta på fiskens slemskikt och är ofta ett sekundärt angrepp om fisken är angripen av parasiter. Fisken producerar då slem som svampen lever av.
Antisvamp används när:
- Fisken producerar mycket slem, verkar mycket slöa.
- Du ser en vaddliknande vit till gulaktig beläggning. Kan ibland vara grön till följd av svävaralger som fastnar.
- Fisken har en vit vaddliknande beläggning i munnen (munsvamp).
- Fransiga fenor med beläggning (oftast rygg eller stjärtfena).
Vid kraftiga angrepp kan fisken hållas i en separat behållare och ges en dos 1ggr/dag under 5 dagar. OBS gäller ej stör och ex, vis guldid som är mycket känsliga för mediciner.
Bakterieangrepp
- Du ser hål liknande sår på fisken, gälarna ”ruttnar” och har en vit/brunaktig beläggning. Normalt är gälarna ljusröda, och vackert fjäderformade. Stören har dock mörkröda gälar.
- Fisken svullnar upp med fenor som reser sig och ögonen står ut (bukvattensot) vid långt framskridet stadium bör fisken avlivas då vätskeansamlingen i de inre organen sällan går tillbaka.
- Du ser rödaktiga eller blodliknande fläckar på fisken.
Fisk med bukvattensot: